Ingen kamera med på dagens ispromenad. ja promenad och promenad är väl synd att säga.    Den enda som promenerar är jag för resten skenar som galna råttor. Ja mamma Doriz skenar väl inte så mycket men Malin och Ruth dom springer och springer och springer lite till.

Det är så härligt att se när dom släpper loss i full frihet och när jag visslar så blir det inbromsning och så springer dom lika fort tillbaka för en fjärdeles Frolic. Vilka knäppisar!!!!   

Inte sjutton skulle någon få mig att springa för den belöningen inte. Nej då får dom nog ta till en annan morot.

Men jag gjorde en upptäckt som faktiskt var lite kul. Jag förlorar tidsbegreppet när jag går på isen. Tyckte jag bara hade gått en kvart och tänkte nog ta en vända till men benen värkte (det är ju lite skrutt med min kropp) så jag lät bli.

Men när jag kom till bilen upptäckte jag att jag faktiskt promenerat  45 minuter. Undrar om det beror på att man ser samma sak hela tiden när man går på en helt öppen is??

Ja inte vet jag men hundarna är i alla fall ganska nöjda. Mindre nöjd är jag efter att ha varit på jobbet och affären och möts av sönderriven reklam.   

SKITUNGAR skulle jag vilja kalla dom. Och jag vet vilka det är minsann.